Min blogg

Trött, men glad. Och vad gör väl lite trötthet när man är glad?

 

Varje gång jag känner mig trött och gnäller över det (vilket är oförskämt ofta), försöker jag tänka på den tjej jag mötte för ett par år sedan. Vi jobbade tillsammans på vildmarkshotellet. Just nu har jag tyvärr glömt bort hennes namn (kan det bero på tröttheten?). Men hon berättade att hon haft ett par buddhistiska munkar hos sig, som hade sagt att trötthet är något man skapar själv. Till stor del i alla fall. De hade sagt att om man hela tiden tänker för sig själv att man är trött och då också intalar sig själv det - då blir man trött. Tänk istället: Jag är pigg! Jag orkar det här! Jag har energi!

 

Då kommer man också att bli piggare. Funkar det? Testa och bedöm själv!

 

 

 

Jag känner mig lite träffad av den här låten:

 

 

Nu ska jag ge mig iväg till Karin och David på tårtkalas för att fira David som fyller år idag. 

 

Här övar han på att blåsa. Bra att kunna när man ska blåsa ut ljus på sin födelsedagstårta: 

 

 

Just idag saknar jag min älskling lite extra mycket. Har bokat biljetter hem, så det gör det hela kanske lite värre. Men det kommer att gå fort. Snart är jag hemma igen!

 

Startade dagen med en supermysig champagnefrukost. Det är så det ska vara när det är fredag. Kanske ska vi göra det här till tradition? Varje fredag? 

 

Idag tog jag och Karin en annan runda, än den vi brukar. Eftersom det var skugga på grisberget, åkte vi istället åt andra hållet ner till vattnet. Där sken solen och vi tog en härlig tur på isen nästan hela vägen hem.

 

Det var lite läskigt att åka på isen, men det gick ganska bra. Jag gick ju inte igenom. Det handlar inte bara om fysisk träning, utan också psykisk. Att göra sådant som man inte vågar.

 

Och det brukar betala sig bra!

 

CSN smög sig efterlängtat in på kontot i morse. Och efter idag har den summan reducerats kraftigt, efter att jag har gått loss på stan. Men jag har egentligen inte handlat så mycket onödigt. Mycket av det jag köpte hade jag planerat in. Dessutom var det mesta på rea och second hand. 

 

Så då behöver jag väl inte ha så dåligt samvete?

 

Förutom skidstavar, skor, tröjor, handsfree, ljus, schampoo, duschkräm, cerat, mandelkvarn och en kolsyrepatron har jag dessutom  handlat dessa fina glas och muggar. För bara 20 kr styck! Vilka fynd!

 

 

 

Idag tog jag, Karin och David en promenad i det varma vädret (0 grader!). Med oss hade vi lite kameror. 

 

Vi träffade en jättefin hund med en husse som stannade och posade för oss. Hunden posade, inte hennes husse.  

 

Idag har jag åkt skidor med Karin. Karin kan det här med att åka skidor. Hon har tävlat. Hon är norrlänning. Hon är proffs helt enkelt. 

 

Dagens lektion bestod av att lära sig hur man för in handen i snöret som sitter högst upp på staven. Det var krånligt till en början. Men nu har jag lärt mig det. In med hela handen, snurra (runt tummen liksom) och sen ta tag i handtaget på staven. Så att snöret hamnar mitt i handen. Det ger bäst stöd.

 

Jag fick också testa att åka med Karins stavar. Karin har längdskidestavar. Jag har slalomstavar. Det var världens skillnad. Den där smärtan som jag brukar få i min högra axel, infann sig liksom inte. Jag får ta och köpa ett par riktiga stavar i nästa vecka...

 

Vad ska vi göra när det är såhär kallt ute?

 

Det är ju inte så mycket att göra åt. Därför får man se till att försöka få ut det bästa av situationen. 

 

En sväng i bastun är ju verkligen inte fel! Och när man bastar så måste man förstås rulla sig i snön! 

 

Uppfriskande och härligt!

 

Jag tror jag stannar inne idag med. Det blir inga långa promenader eller något skidåkande i alla fall. 

 

Det var otroligt roligt att sända radio i måndags. Och det var roligt att höra de andras program. Alla sju i vår lilla radioklass var jätteduktiga!

 

Men radiobubblan är över. Nu är det snarare en projektbubbla jag är i. Projektplanen ska in på fredag. Jag satt hela dagen igår och hela dagen idag. Och jag börjar se ett slut. Jag lär vara klar i morgon. 

 

Och som vanligt när man befinner sig i en bubbla, hinns inte så mycket annat med. Igår öppnade jag inte dörren på hela dagen. Idag har jag öppnat den. Jag tog ett steg ut och fotade det vackra landskapet. Sedan in igen.

 

Men jag ska väl ge mig ut igen. Måste ju handla! 

 

 

 

 

 

Jag är egentligen inte klar med mitt program. Det är jättesvårt att tajma pratorna till en exakt tid. Jag får inte prata för fort, och inte för långsamt. Utan det ska vara exakt. Sedan ska det passa in med allt annat. Men nu har jag inte så mycket tid kvar, så nu får det bli vad det blir!

 

Min värsta bit är när jag ska lämna över till nyheterna vid halv. Där är det ganska stor risk att det kör ihop sig, men vi får se. Förhoppningsvis går det vägen!

 

Vill du lyssna? Gå in på pitefm.se! 11-12 kör jag mitt program (nyheter kör jag vid 14.30)

 

Men lyssna gärna hela dagen! Mellan 10 och 17 kör vi program!

 

 

 

 

Det här har varit en intensiv vecka. De senaste dagarna har jag suttit på radioredaktionen hela dagarna. Jag går upp, äter frukost, går till skolan, redigerar, pratar i studion, sänder lite radio, lägger in musik och så vidare. Sen går jag hem, lagar mat och går och lägger mig för att sova. Sen är det bara att gå upp igen och göra om allt...

 

Det är intensivt och väldigt mycket att göra. Men sjukt kul! Radio är verkligen superkul. Jag gillar den här intensiva bubblan som man lever i när det är sådana här tillfällen. Det var likadant när vi hade redaktionsövning i höstas, då vi skulle producera en hel tidning. Man lever och bor på skolan. Inget annat hinns med. Handla, tvätta, diska, sova? Nopp! Det blir inget förrns du är klar!

 

Men det gör inget. Det är väldigt mysigt. Man lär sig så mycket när det är såhär intensivt. Dessutom är det härlig stämning på redaktionen. Man får som en ny liten familj. Även om det ska bli skönt att faktiskt kunna göra något annat, kommer det kännas tomt efter el grande finale i morgon!

 

Då var man tillbaka i Piteå igen då. Var i skolan i tre timmar för att plugga, men fick inget gjort. Jag vet inte vad jag lyckades med. Eller snarare inte lyckades med. I TRE TIMMAR!

 

Men vad gör man? 

Då kör man!

 

Struntar i plugget och firar istället lite Rebecka som fyller år i morgon. På Kalles såklart!

 

GRATTIS REBECKA!

 

 

Jag sitter med min dator i knät och försöker gömma mig. Jag vill inte att någon ska prata med mig. Vill bara vara för mig själv och pyssla med mitt. Läsa i min bok, se på en film, sticka, planera något, skriva, plugga eller bara tänka. Det här är min stund för mig själv. 

 

Ungefär så brukar jag känna när jag åker på tågen mellan Norrköping och Piteå. Det är skönt att bara vara för sig själv. Jag brukar undvika att prata med de andra människorna på tåget. Jag har liksom viktigare saker för mig. 

 

Men inte idag. Jag har nu gjort elva stycken intervjuer med olika människor. Jag har pratat om fantastiska resor med Göran, om spontanitet med David, om att flytta hemifrån med Rikard och Elina, hur Havras mamma har svårt för mörkret och kylan i Luleå, om Margarethas resa till Etiopien och om Mirjam som saknar sina barn i Chile, Spanien och Stockholm. 

 

De har alla fantastiska historier att berätta. Jag börjar bara med att fråga: Vart har du varit? Och vart är du på väg? Och sedan fortsätter vårat samtal och jag får veta en massa spännande om mina medresenärer. Det är jättehäftigt. Såhär rolig och spännande har aldrig någon resa till eller från Piteå varit. 

 

Det är också få som har tackat nej till att vara med på en intervju. Av sammanlagt arton tillfrågade har elva svarat. Och alla jag har pratat med har varit extremt trevliga och verkar ha tyckt att det var riktigt roligt att prata med mig. 

 

Så nästa gång du ser den dära tjuriga tanten på tåget som sitter nergrävd i sin bok med armarna i kors, eller den unga killen med ett par stora hörlurar som spelar hårdrock på en sådan nivå att det känns som att det är på ditt huvud hörlurarna sitter  - gå fram till dem och prata med dem. De ÄR trevliga! Och nog har de spännande historier att berätta!

 

Dessutom - tack mormor för att du skickade med mig lite middag. Mormorköttbullar. Resan är komplett!

 

 

 

Mitt jullov har avslutats på bästa sätt. En finmiddag tillsammans med Kalle, Kajza, Frida och Minou. I morgon bär det av iväg till Piteå igen. Kommer sakna alla här hemma, men jag är snart här igen!

 

På återseende!

 

Hur mysigt är det inte att vakna upp och mötas av den här synen?

 

Idag har jag suttit framför datorn i stort sett hela dagen. Bortsett från att jag följde med Daniel och hämta hans bil efter en lagning i förmiddags och så tog jag en promenad tidigare ikväll. 

 

Men annars har jag inte gjort annat än suttit här. Dagen har till största del bestått av projektplansskrivning och jag måste säga att jag är en bra bit på väg. Men nu är jag riktigt slut i huvudet. Jag har sedan ett par timmar tillbaka varit riktigt trött på att bara sitta och skriva. Det är dessutom jättesvårt att vara produktiv när det finns så mycket som händer på facebook, spännande fotobloggar att titta på och twitterfeeds som kommer hela tiden. För att inte tala om hur viktigt det är att hålla en ständig koll på nyhetssidorna. Trots allt annat viktigt har jag varit förhållandevis duktig idag.

 

Men nu gör mina ögon riktigt ont. En skön natts sömn har jag gjort mig förtjänt av. Och ungefär såhär känner jag mig just nu:

 

Han är allt bra knäpp. Det här har vi roat oss med ikväll.

 

  

Efter en produktiv, men ändå lugn dag, som främst har bestått av plugg har jag och Daniel unnat oss en riktig myskväll. Tillsammans med Morgan har vi legat i soffan och sett Snabba Cash 2. 

 

Hade en riktigt mysig nyårsafton tillsammans med Daniel och gänget i ett stort hus mitt ute i ingenstans. Vi åt trerätters, lekte lekar, smällde raketer och drack champagne. På tolvslaget lyckades jag till och med att sabrera. Det ni! Mitt allra första försök! Kommer att bli en tradition från och med nu!