Min blogg

Det är inte så hemskt som det låter. Jag ska inte kötta kossor. Jag ska kötta på mitt reportage om kossor. Kötta är ett väldigt bra verb för att uttrycka hur intensivt man ska göra något.

 

Reportaget ska in på måndag och hela helgen, eller i stort sett hela tiden sen jag kom upp hit igen har gått åt till att jobba med reportaget. Det handlar om mjölkbönder och deras situation. Det är jättespännande! Men det absolut bästa var när jag fick åka till bondgården och hälsa på korna. Jag fick testa att mjölka, och sedan dricka mjölken. Supergott! Jag tycker verkligen att det är något särskilt med kor. De är så lugna och fridfulla, nyfikna och bekymerslösa. Jag skulle gärna ha ett par själv. 

 

Min dröm att bli bonde har knappast försvagats sen jag började jobba med det här reportaget. Även fast jag pratar med experterna som berättar hur tufft det är och vilket jobb man tar på sig när man väljer att bli bonde, så är jag ändå sugen. Jag blir snarare mer intresserad. Kanske är det en karriär att satsa på när jag har gjort mitt inom journalistiken? När jag har haft ett stressigt och flängande liv, när jag har klättrat uppåt på karriärsstegen, när jag har gjort alla resor som jag vill, fått alla barn jag vill och känner mig klar med det. Då  vill jag skaffa mig en mjölkgård, bosätta mig ute på landet och bli självförsörjande. Då spelar det ingen roll att jag måste jobba 9-10 timmar om dagen, 365 dagar om året. Jag skulle trivas med att bara behöva bry mig om mitt och mina kossor!

 

Visst är de fina?